Musik, känslor och stress av Marco Kolks, Hörerlebnis

En intervju med Norbert Maurer om den nya Ground Optimizer från Vortex HiFi

Hörerlebnis testade den nya 2:a generationens Ground Optimizer från Vortex HiFi och blev förvånad över hur stor skillnaden är jämfört med första generationen. I grund och botten reducerar Ground Optimizer lågfrekventa fält som påverkar människor negativt. Enligt mätningar av Vortex HiFi eliminerar en speciell jordningsteknik störningar från enhetens jord med upp till 98 procent. Om man tittar på skillnaderna mellan de två generationerna av Ground Optimizer kan man läsa mycket om kommunikation i kroppen, om stress och detta i samband med mikroskopiska bilder av de röda blodkropparna. Byggherren, Norbert Maurer, har försäkrat att ingenting har förändrats i den tekniska strukturen. De betydande skillnaderna beror enbart på annan, så kallad information. Hur kan det finnas sådana skillnader utan att signalen har förändrats?

HAN: Herr Maurer, du annonserar på din hemsida med sloganen: "Hur musik blir till känslor". Hur gör dina produkter musik till känslor?

Norbert Maurer: Genom den opåverkade uppfattningen av musik. Som nyare vetenskapliga studier tydligt visar, utlöser musik en mängd olika känslor. Detta kan vara glädje, sorg, avkoppling, spänning, nostalgi eller till och med eufori. Det här omfånget av känslor går naturligtvis inte hand i hand med en och samma musik och skiljer sig dessutom från person till person. Musik kan stimulera den sympatiska delen av det autonoma nervsystemet med frisättning av noradrenalin och adrenalin och göra människor euforiska. Det betyder att skapa positiv stress. Kroppen aktiverar då mycket energi. Energi som finns tillgänglig för aktiviteter. Men det motsatta kan också hända. Avkopplande eller lugnande musik kan hjälpa till att lindra stress och lugna det autonoma nervsystemet. Denna musik kan bromsa andning och hjärtslag och utlösa frisättningen av signalsubstanser som oxytocin.

HAN: Hur uppstår dessa känslor?

Norbert Maurer: När man lyssnar på musik frigörs olika budbärarämnen som dopamin, serotonin, oxytocin, noradrenalin och endorfiner i hjärnan. Dessa budbärare spelar en viktig roll för att reglera känslor och uppleva belöning. Dopamin frigörs i första hand när man lyssnar på trevlig musik och är kopplat till hjärnans belöningssystem. Frisättningen av dopamin utlöser positiva känslor som glädje och lycka. Serotonin är förknippat med avslappning och humörreglering och frigörs även när man lyssnar på musik. Ett speciellt hormon är oxytocin. Oxytocin är ett hormon som frisätts under social interaktion och bindning. Det kan också släppas när man lyssnar på musik och kan bidra till att skapa ett djupare känslomässigt band med musiken eller med andra lyssnare. Noradrenalin är en signalsubstans som frigörs under stressreaktioner som kan bidra till att öka vakenhet och vakenhet. Sist men inte minst är endorfinerna. Endorfiner är kroppens egna smärtstillande medel som även kan frigöras när man lyssnar på musik. De har en smärtlindrande och avslappnande effekt. Av denna anledning används musik nu framgångsrikt i smärtterapi.

HAN: Visar studierna om det gäller musiklyssnare eller bara musiker?

 

Norbert Maurer: I grund och botten gäller det musiklyssnare och musiker. Till exempel aktiveras striatum (Anmärkning d. Röd.: Ingångsområdet för basalganglierna är striatum, som också är känt som den randiga kroppen. Denna del av hjärnan är kopplad till de motoriska nervkanalerna och är den första växlingspunkten för sammankopplingen av specifika rörelser. Degeneration av striatum kan inträffa i samband med Parkinsons eller Huntingtons sjukdom och har vanligtvis effekten av antingen hypo- eller hyperkinesis.). Striatum aktiveras ofta när människor lyssnar på musik förknippad med positiva känslor, och det verkar spela en viktig roll för att skapa musikglädje och cravings. Kanske är det därför som icke-musiker gillar att spela luftgitarr (Anmärkning d. Red.: Norbert Maurer skrattar.). Men skämt åsido, många känslomässiga reaktioner är desamma enligt vetenskapliga studier.

HAN: Förutom det rena hörselsystemet är även andra områden inblandade, till exempel i hjärnan.

Norbert Maurer: Inte bara det centrala nervsystemet med olika hjärnregioner är inblandat, utan även andra delar av nervsystemet. Jag nämnde redan det autonoma nervsystemet med hjärtslag och andningsreglering. Det är därför vi köpte ett datorsystem för pulsanalys för mer än tio år sedan, vårt pulsvariations-EKG. Med detta kan vi se om någon är avslappnad eller inte. Men många hjärnregioner är också inblandade. Framför allt förstås hörselbarken. Hörselbarken är den primära hjärnregionen som är ansvarig för bearbetning av akustisk information. Hörselbarken är indelad i olika regioner specialiserade på att bearbeta tonhöjd, rytm, ljudstyrka och andra akustiska egenskaper hos musik.

Men den prefrontala cortex stimuleras också. Detta är en hjärnregion som ansvarar för en mängd olika kognitiva funktioner som minne, uppmärksamhet, beslutsfattande och känslomässig kontroll. Eftersom hörseln är en mycket aktiv process där erfarenhet används och akustiska situationer måste analyseras så att musik kan uppfattas på ett konkret och differentierat sätt, är den prefrontala cortex en viktig hjärnregion. All akustisk lokalisering via klangfärg (HRTF) och andra komplexa strukturer som ansvarar för avståndslokalisering baseras på erfarenhet och analys.

Den prefrontala cortexen aktiveras ofta när människor lyssnar på musik förknippad med positiva känslor. Ett annat hjärnsystem som aktiveras av musik är det limbiska systemet. Det limbiska systemet är ett nätverk av hjärnregioner som spelar en viktig roll för att bearbeta känslor och forma känslomässiga minnen. Det limbiska systemet inkluderar strukturer som hippocampus, amygdala och nucleus accumbens, som alla spelar en roll för att bearbeta musikaliska känslor. Jag har redan nämnt striatum. Striatum är en hjärnregion som är involverad i bearbetning av belöning och motivation. Striatum aktiveras ofta när människor lyssnar på musik förknippad med positiva känslor, och det verkar spela en viktig roll för att generera musikglädje och, som nämnts, musiksug.

HAN: Vi vet det och varför musik skapar känslor. Men hur hjälper Vortex HiFi-produkter att förvandla musik till känslor, eller varför kommer mindre eller olika känslor ut ur musik utan Vortex HiFi-produkter?

Norbert Maurer: Jag skulle vilja presentera detta systematiskt. För att förstå sambanden är det vettigt om vi först tittar på stress och hur den förändrar våra känslor. Det finns också intressanta vetenskapliga studier om detta. Stress förstärker negativa känslor. Stress gör att negativa känslor som rädsla, frustration, ilska och sorg ökar. Stress kan också göra att vi känner oss överväldigade och har svårt att hantera stressiga situationer. Däremot har stress en negativ effekt på positiva känslor. Stress gör att vi känner mindre positiva känslor som glädje, entusiasm eller avslappning. Detta kan göra att vi känner oss deprimerade eller nedstämda och har svårt att motivera oss själva eller njuta av saker vi normalt tycker om, som att gå till skolan. B. lyssna på musik.

Stress leder till en förträngning av det känslomässiga spektrumet med en förskjutning från positiva till negativa känslor.

Som vi alla vet är känslor överförbara. Vi har antenner för andras känslor, och dessa känslor är överförbara. Stress gör nu att vi uppfattar eller tolkar känslor annorlunda. Vi kan till exempel uppfatta negativa känslor hos andra människor där det inte finns några, eller så kan vi uppfatta våra egna känslor som starkare eller annorlunda än vanligt.Detta är ödesdigert för att lyssna på musik, eftersom musikens centrala förmåga och uppgift är att förmedla känslor , vilket naturligtvis måste ha erkänts i förväg.

HAN: Låt oss gå ett steg längre. Vad betyder det för vår musikaliska uppfattning när vi är stressade?

Norbert Maurer: Även om det mesta av den vetenskapliga forskningen tittar på hur musik påverkar stress, finns det också studier som tittar på omvänd kausalitet, det vill säga hur stress påverkar musikuppfattningen.

En artikel från 2017 med titeln "Stress and music: A systematic review of recent research" undersökte stressens inverkan på uppfattningen av musik och fann bland annat att stress kan påverka uppfattningen av musik genom att minska uppmärksamheten och försämrat minne. Du kommer ihåg den prefrontala cortex, vars betydelse jag nämnde tidigare. Stress påverkar också förmågan att känna igen och utvärdera de känslomässiga aspekterna av musik. Detta är att vänta med tanke på forskningen om stress och känslor som nämnts ovan. Detta är ödesdigert för att lyssna på musik, eftersom det enligt min mening är den centrala funktionen av att lyssna på musik. att förmedla känslor.

En annan studie från 2014, med titeln "Stresseffekter på musikuppfattning", undersökte effekten av stress på musikuppfattning hos personer med och utan musikalisk träning. Resultaten visade att stress försämrar förmågan att känna igen och bearbeta musikaliska detaljer och subtiliteter. Det är precis vad jag upplever varje dag. Musikaliska detaljer försvinner till stor del under stress.

2013 publicerades en annan studie med titeln "Stress och musikpreferens". Hon undersökte sambandet mellan stress och musikpreferens. Resultaten här visade att stressade personer är mer benägna att föredra musikstilar som uppfattas som lugnande eller avslappnande, som New Age-musik. Jag upplever det om och om igen, speciellt i high-end-sektorn. Samma skivor sätts alltid på, som vid tveksamhet helt enkelt stickas. Komplexa verk från rockområdet eller klassisk musik är för komplexa och är irriterande på de flesta system. Komplex musik spelas därför mer sällan på mässor och hörs mindre hemma eller stoppas efter kort tid. Lyssnarna sitter med sina iPads i knät framför systemet och hör den ena ”höjdpunkten” efter den andra – från olika klassiska verk, märk väl. Många människor kan inte längre ägna sin fulla uppmärksamhet åt ett enda klassiskt verk. Jag kunde läsa ett brev till en Vortex HiFi-återförsäljare som beskrev exakt det. Han var glad över hur han för första gången på flera år kunde lyssna på en hel klassisk CD från början till slut med våra byggbiologiorienterade nätfilter och inte bara enskilda passager. Han kom in i ett flow (hjärnan är utmanad men inte överväldigad) och lyssnade långt in på natten. För övrigt var inga filter installerade i hans lyssningsrum, bara en våning under, där han mätte de största störningarna på kraftledningen. Vårt koncept handlar inte om hifi-systemet, utan om stressen som påverkar lyssnaren utifrån. Källan spelar ingen roll.

HAN: Nu är vi med musiken. Stress är därför en avgörande faktor för uppfattningen av musik, även på ett känslomässigt plan. Men hur hjälper Vortex HiFi att eliminera stress som en begränsande faktor?

Norbert Maurer: Var och en av våra produkter har två syften. 1. för att avstressa och 2. att stressa ner. Vi kallar detta AIO, som står för Allt i ett. Kombinationen av dessa två funktioner finns alltid i alla produkter. Vortex HiFi finns bara för att vi vill stressa ner musiklyssnaren. Detta driver oss och år efter år utvecklar vi nya verktyg för att eliminera problem som uppstår i det moderna hushållet och stressar musiklyssnaren. Vi ifrågasätter alltid våra tekniker och är ständigt på jakt efter nya tekniker. Vi är inte partiska. Det kan vara tekniker och rön från byggnadsbiologi och miljömedicin. Dessa kan vara aktuella filter eller sköldar eller till och med tekniker från kvantmedicin och andra discipliner. Huvudsaken är att det fungerar. Men för vissa problem fanns det ingen lösning någonstans, som med Ground Optimizer. Vi var tvungna att tänka på ett helt nytt sätt här, eftersom enkel jordning via kablar har fördelar, men också avsevärda nackdelar. Därför är till exempel "jordningen" via ett galvaniskt isoleringselement frekvensselektiv enligt byggnadsbiologiska aspekter, varför Ground Optimizer är ganska dyr. Vi har skapat flera kvaliteter så att praktiskt taget vem som helst har råd med en Ground Optimizer och skörda de enorma fördelarna med en ren mark.

HAN: Hörerlebnis tog upp din produkt Ground Optimizer för länge sedan och skrev om den positiva effekten på ljudet. Men vad är annorlunda med de nya MKII-modellerna?

Norbert Maurer: Vi kan inte förbättra den tekniska designen av Ground Optimizer för fältreduktion, det vill säga mått på klassisk byggnadsbiologi. Men på senare år har vi lärt oss mycket om fältmodulering när det gäller information. Vi sysslade intensivt med kvantmedicinens idéer.

Utmaningen var att systematiskt introducera och förbättra produkterna med hjälp av dessa nya idéer och tekniker. Naturligtvis kan vi höra, men våra produkter har problemet med initial försämring, det vill säga ljudmässigt leder varje förändring i konfigurationen tillfälligt till ett sämre ljud. I extrema fall kan detta ta dagar. Det är därför mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att enbart förlita sig på hörseln under utvecklingen. Vi behöver något som liknar pålitliga tidiga indikatorer på en effekt på människor. Det finns inga fysiska mätmetoder här. I princip kan våra byggnadsbiologiska mätinstrument, som representerar det senaste inom tekniken, inte lösa dessa förändringar i de störande fältkällorna. Människor filtrerar, eller snarare isolerar, störningar från miljön som mätinstrument helt enkelt inte kan filtrera bort. Och detta trots att vi inte vet exakt hur en så biologiskt relevant störning ser ut. Vår kunskapsnivå förändras ständigt. Vi är omgivna av många naturliga och onaturliga fält som inte påverkar oss biologiskt.

Andra, med lite olika vibrationsmönster, är biologiskt/akustiskt extremt relevanta. Vi placerade en gång en aktiverad iPad på enhetens fötter och lyssnade på musik två rum bort. Vi kunde höra tydliga skillnader om iPaden låg direkt på bordet eller på fötterna. Det är precis det fenomenet. Fältet som utstrålades av iPad var inte borta, det modulerades också elektriskt annorlunda av den andra mekaniska vibrationen. Ingen mätanordning i världen kan mäta dessa skillnader. Fältstyrka och frekvensspektrum är helt identiska för mätapparater.

HAN: Hur mäter man då?

Norbert Maurer: Vi mäter inte bara orsaken, det vill säga fältet, utan effekten på människor. Eftersom vi har sysslat med fält (elektrosmog) har vi känt till Dr. Magda Havas att praktiskt taget alla typer av elektrosmog leder till en hopklumpning av röda blodkroppar. Detta kallas för Rouleaux eller Rouleaux-effekten. När vi började visa på sambandet mellan elektrosmog och rouleauxeffekten blev vi alltid anklagade för att det fanns många orsaker till rouletteeffekten och inte bara elektrosmog. Det är rätt. Det är experimentellt utmanande att eliminera dessa effekter. Elektrosmog förekommer även i geopatogena livsrum, där störningarna kan baseras på helt andra fysiska variabler. Men det som alltid är detsamma är stress. Våra HRV-mätningar bekräftade detta. Det är förmodligen mer av en kemikalie (hormoner) och mindre av en fysisk effekt (fält) som leder till roulettehjulseffekten. Så de röda blodkropparna drog ihop sig även när

när blodet länge har avlägsnats från kroppen och fysisk exponering och inte längre exponerats för fältet. Detta och andra effekter, som går för långt här, talar för denna tes. Eftersom vi gjorde högupplösta videoinspelningar av blodproverna kunde vi observera detta beteende mycket bra i båda riktningarna. Så en gång i hopklumpningsprocessen och en gång i hopklumpningsprocessen. Helt olika fysiska stimuli kan leda till ett och samma resultat. Efter mer än 600 mikroskopiska undersökningar kunde vi också upptäcka gradvisa skillnader i stressnivåer i blodet. Detta gav oss en ledande indikator på hur väl våra produkter lindrar stress.

På så sätt kan vi utvärdera vilket kvantfysikkoncept som helst och dess effekt på stress. Om en sådan princip fungerar kan vi ta oss tid att kontrollera den akustiskt. Vi arbetar även med andra testmetoder, såsom kinesiologi eller styrke- och koordinationstestet på människor. Ett blodprov är det tydligaste.

Resultatet av vår långa forskning är ett mycket optimerat informationssystem (vibrationsmönster), som säkerligen har stor inverkan på stressnivån och den problemfria hörseln hos alla. Vi kallar vårt premiumsystem för Sigma-teknik, summan av all kunskap. Du testade två tekniskt identiska (i termer av byggnadsbiologi) Ground Optimizers, den blå GO 2 MKII och den gröna GO 3 MKII. Jag tror att skillnaden är stor för dig också. Detta är ett gehörligt bevis på att det fungerar. Men alla tre GO har också utökats kraftigt av våra senaste rön inom kvantmedicin. Hela GO-serien är i grunden en markoptimerare på steroider.

HAN: Så det verkar finnas ett sätt att hitta ett mer emotionellt, mer rättfärdigt tillvägagångssätt med mindre stress med Vortex HiFi-produkter. Men varför är ljudet så annorlunda? Varför uppfattar jag instrumentens klangfärger mer korrekt? Varför är lyssningsrummet inte längre så återklangande – även när man talar? Varför är transparensen tydligare eller varför bultar inte basen när akustiken är densamma? Vad har det med känslor att göra?

Norbert Maurer: Inget direkt med känslor, utan med stress och dess effekter. Jag känner inte till någon vetenskaplig forskning om detta, men man skulle kunna göra en intelligent gissning utifrån vad som har sagts här och från fynden av psykoakustik. I workshops frågar jag alltid vad man hör när en fiol och en trumpet spelar i rummet? Folk ger mig ofta en irriterad blick, men då vågar någon svara att man kan höra en fiol och en trumpet. En självklarhet för oss. Men varför hör du inte "Geipete"? Du hör inte en blandning av ljud, utan två separata mönster. En fiol och en trumpet. Din hjärna måste känna igen två mönster och korrekt klassificera det direkta ljudet och, vilket är mycket svårare, det indirekta ljudet. Annars kommer instrumentens klangfärger att återges felaktigt.

Ett grundläggande uttalande inom perceptionspsykologi är att människor inte vill spela in ljudet så exakt som möjligt med sitt hörsinne, utan snarare måste känna igen orsaken till ljudet. Vad finns bakom ljudet? Det betyder sund analys. Sinnena utvecklades till att bli bättre på att hitta mat och undvika fiender som ser oss som mat. Så det är inte viktigt att fånga upp ljudet perfekt, utan att förstå vem som gjorde ljudet och sedan förbereda organismen för kamp eller flykt. För detta ändamål frigörs ett hormon med en motsvarande akustisk stimulans. I fight or flight-fallet frigörs adrenalin för att aktivera energireserver.

För att bestämma platsen för en ljudkälla krävs en exakt analys av ljudet. I vårt fall för två instrument, fiol och trumpet. Och det fungerar inte bra under stress. Instrumentens ljudkomponenter är felaktigt tilldelade. Du måste kunna koncentrera dig för att göra det. Men stress innebär mindre koncentration. Fiolen blir lite "trumpet" och trumpeten blir lite "fiol" eller så blandas surroundljudet med det direkta ljudet. Plötsligt hörs mer eller mindre efterklang. Detta kan inte orsaka en signalförändring från en hi-fi-komponent. Om man tittar på efterklangen fysiskt kan en hi-fi-komponent, en fot eller till och med en kabel varken få efterklangen att försvinna eller trolla fram den. Men vi hör dessa skillnader. Men en felaktig/dålig tolkning av ljudet och dämpningen av det mänskliga hörsystemet kan lätt ändra på det.

Angående förändringar i basen: Om en bas skallar (t.ex. hög nivå) vill lyssnaren absolut inte höra den. Han koncentrerar sig på instrumentet och det är där cocktailpartyeffekten kommer in i bilden igen. Allt du fokuserar på förstärks av cocktailpartyeffekten och allt du inte vill höra tonas ner. Eftersom högtalarens position skiljer sig från instrumentens virtuella position, lokaliseras högtalarens distorsion annorlunda och undertrycks sedan. Detta gäller även rumslägen och reverb! Allt detta beror givetvis på en korrekt och effektiv analys av ljudplatsen. Detta är dock starkt beroende av stress. Det betyder att när vi är mer stressade hör vi mer distorsion (eftersom vi inte undertrycker det). Samtidigt kan klangfärger förvrängas, rumslig information går förlorad och transparens och efterklang blir lidande. Något liknande har aldrig undersökts vetenskapligt, men det är en realitet inom hi-fi.

I praktiken är detta lätt att förstå för alla som använder våra produkter systematiskt. Skillnaderna är nu mycket stora.

HAN: Tack för intervjun.

Här är en PDF för testet:

Lyssningsupplevelse Vortex HiFi norbert maurer intervju_ ny